Kapitel 8
När jag vaknade var Ulrik redan vaken.
Jag hade visst somnat så fort att jag inte ens hunnit ta av mig kläderna.
Jag var fortfrande trött, men jag steg upp ändå. Man vill ju inte sova bort hela dagen..
Ulrik var i köket och steke bacon, hoppas det går bättre nu än med plättarna. Han såg trött ut så han hade nog inte varit vaken särkilt länge.
Jag kom upp bakom honom och gav honom en kram, han ryckte till.
-Jag visste att du var där, ehm... sa Ulrik och försökte låta smart.
Han vände sig om och kysste mig.
Det började lukta lite konstigt.
-Ulrik, har du koll på vad du steker?
-Ooops.... hehe
Baconen var sönderbrända så vi åt mackor istället.
-Nästa gång får jag fixa maten, haha!
När vi ätit upp gick vi och såg på tv, även om det inte var något bra.
Efter en stund ringde min mobil.
Dolt nummer
Jag brukade inte svara på det men jag gjorde det ändå nu.
Jag satte på högtalaren och tröck på svara.
Ulrik satte sig närmare och lyssnade.
-Hej, jag är Karin Nilsson och jag ringer från socialtjänsten. Jag skulle gärna vilja prata med dig och din bror så fort som möjligt, har ni tid idag?
Jag slängde en blick på Ulrik, han nickade bara.
-Jovisst, men ni får nog ringa David och prata med honom också.
-Okej tack så mycket, blir klockan halv 4 bra? frågade hon.
-Ja, hejdå.
-Vill du att jag ska följa med dig sen älskling? sa Ulrik.
-Om du vill får du gärna följa med.
Jag tog en bild på Ulrik och han tog en på mig, sen tog vi några bilder på oss tillsammans. Jag bytte bakgrundbild till en av dom vi tog nyss. Det var en bild när vi kysstes. Bilden blev faktiskt riktigt bra.
Ulrik gick en på en app på sin mobil och redigerade en bild lite. Han tog en bild på mig och skrev ''Älskar dig'' på den. När han var klar la han in den som bakgrundbild.
Vi såg på en film, vet inte vad den heter men det var iallafall en komedi.
Klockan kring 3 och vi började fara mot socialtjänsten.
Ulrik hade på sig sin gubbhatt, såklart men han hade den svarta den här gången.
Det var inte långt till socialtjänsten, tar kanske en kvart om man går. Men vi var så lata så vi tog bussen ändå.
Bussen stannade prceis utanför. Vi gick in och satte oss i nåt slags väntrum.
Det var röda soffor och en massa tidningar man kunde läsa. Och då menar jag MASSA tidningar.
Efter nån minut kom David in och satte sig bredvid oss, men han sa ingenting.
-Hej David, sa jag. Men han sa fortfarande ingenting. Han hade nog fått veta om mamma nyss.
Strax efter det kom hon vi skulle prata med. Hon var mycket äldre än vad hon lät, hon var säkert över 60.
-Ni är välkomna in nu.
Vi ställde oss upp och skulle rpecis gå in i rummet hon kom ut från.
-Jag skulle helst vilja prata med er själv om det är okej?
Toppen! Ulrik fick inte ens följa med in -.-
-Kan du vänta på mig under tiden Ulrik?♥
-Ja absolut, svarade han.
-Tack, du är bäst! sa jag och kysste honom snabbt.
Vi följde med den där kärringen in i rummet. Orkade egentligen inte göra där här, men om jag hade sagt nej hade jag ända varit tvungen att göra det nån annan dag.
Hon snackade en hel del om mamma och vars vi skulle ta vägen nu men jag orkade inte lyssna. Tills jag hörde det jag inte ville höra.
-Ni måste bo hos en fosterfamilj, som ni säkert förstår. Som det ser ut nu kommer det bli i Göteborg.
-NEJ NEJ NEJ! Jag vägrar flytta till Göteborg! utbrast jag, lite väl högt.
-Vi får väl försöka hitta nåt åt dig i Stockholm, men då kan ni inte bo tillsammans. Vi har redan hittat en bra familj i Göteborg.
Jag kollade på David jag såg på hans min att jag fick stanna om jag ville men jag frågade ändå.
-Är det okej för dig?
-Visst, så länge du hör av dig nån gång då och då.
När vi pratat klart gick vi ut ur rummet, Ulrik satt kvar i soffan och väntade. Han såg väldigt uttråkad ut.
Vi gick ut på gatan igen, David gick åt ena hållet och vi åt andra.
Vi såg precis våran buss komma, vi sprang så fort vi kunde och hann precis.
-åh jag måste till skolan imorn, jobbigt.
Vi bestämde oss för att sova hos Ulrik inatt, jag ville inte sova hemma..
-Vad ska vi göra? sa Ulrik när vi ganska nyss kommit in i lägenheten.
-Vi kan se en film?
Jag var ganska trött, vilket jag varit hela dagen så vi satte på filmen i sovrummet.
Det fick bli en skräckfilm.
Vi såg en stundav filmen, den var inte så bra, den var inte ett dugg läskig.
-Bara jag som tycker den här filmen suger? sa jag
-Nej inte bara du....
Vi kollade en stund till, även om ingen tyckte den var bra.
-Varför kollar vi på den här när ingen tycker den är bra?..
-Ingen aning, svarade Ulrik och vi började skratta.
Jag vände mig mot Ulrik och bara kollade på honom. Han var så fin.
Vi kom närmare varan och kysstes, mjukt.
Jag kände hans kropp emot min, det är en obeskrivlig känsla
Jag la mig över honom och kysste honom igen.
-Du är inte för ledsen för att ha lite kul? höhöhö.. sa Ulrik med världens sötaste leende
----------------------------------------------------------------------------------
KOMMENTERA, NU! Haha! Nej men skulle bliglad om jag fick lite mer kommentarer :')
Ni får gärna ge tips på vad som ska hända också, kommer kapitel snabbare då! Ju fler kommentarer man får desto mer vill man ju skriva:)
Kommentarer
Postat av: bella
ma gad.. <3 sjukt bäst!<3
Postat av: Anonym
meeeeeeeeeeeer!!!!!!<3<3<3<3
Postat av: Sofi
Mer mer <33
Postat av: felicia
Men ulrik bor ju i göteborg borde hon inte bliglad
Postat av: Emelie
7kt bra :)
Postat av: Hanna♥
Jätte bra :)
Postat av: jessika
borde hon inte bli glad efter som ulrik bor i gbg ?
tyckte de var lite konstigt :P
Trackback
