Kapitel 34
Kom inget kapitel igår, sorry för det :/
Men här kommer ett iallafall! :]
----------------------------------------------------------------------------------
-Jag vet... sa Ulrik
Det blev lite tyst, han försökte undvika att möta min blick
-men varför?
-Det går bara inte..
-VARFÖR går det inte då?
Han kollade ner i backen och ''rörde om'' i gruset med skon.
-Det är nog bäst om jag går nu... sa han lågt.
-Nej.. Snälla Ulrik, lämna mig inte.
-Jag måste. Förlåt... var det enda han sa.
Jag såg honom gå iväg för grusvägen, utan att kolla bak en enda gång.
Nu stod jag ensam kvar.
-Kom då Sofie! Hörde jag nån ropa.
Jag vände bort blicken och kollade i riktning mot ropet.
Det var några från klassen.
Suck..
Jag gick dit, vi tog gruppfoton på hela klassen och alla sa hejdå och allt det vanliga.
Sen fick vi sommarlov, vanligtvis skulle jag vara hur glad som helst nu men känns inte samma sak längre.
Efter det fick man fara hem, skönt! Jag orkar bara inte vara bland folk just nu, jag vill bara lägga mig i Ulriks famn.. Åh jag saknar honom redan!
Ulriks Perspektiv
Det där måste vara det värsta jag gjort i mitt liv...
Jag vet att jag sårade henne, och det känns hemskt!
Jag ställde mig mot en husvägg. Jag kollade ner i marken och suckade.
Sen satte jag mig ner med ryggen mot väggen.
Jag såg en skugga av någon som stod precis vid mig.
Jag ryckte till.
Tillbaka till Sofies perspektiv
Nu var jag på väg hem, dom flesta från klassen skulle hitta på något just efter för att fira typ, men jag orkade inte hänga med dom.
Då fick jag syn på honom, han satt mot ett rött hus.
Huset var ned släckt, var gammalt och såg ganska övergivet ut.
Han såg lite ledsen ut....
Jag gick över en gräsmatta för att gå fram till honom.
Nu var jag knappt en meter ifrån.
Plötsligt blev jag nervös, men jag fattar inte varför!
Vad skulle jag säga egentligen?
Men nu var det försent att ändra sig.
Nu stod jag och kollade ner på honom.
Plötsligt kollade han upp och såg lite skrämd ut.
-Blev du rädd?, haha! sa jag
-Lite, hehe
-hahaha, så sött
Jag satte mig ner bredvid honom.
Han sa inget.
-Så.... vad gör du här? Frågade jag efter en stunds tystnad.
-Ehm.. Jjjag.... eh.. stammade han
-Vad är det Ulrik?
-Nej jag bara...
-Vad?
-Äg det är ingen idé att ljuga.. Jag stannade bara för att jag inte klarar av att lämna dig!
-Gör inte det då..
-Men jag måste! Åh du förstår inte....
-Snälla, förklara för mig?
-Det går bara inte Sofie, förlåt. Hans röst darrade.
Jag ställde mig upp.
-Nej, snälla gå inte... sa Ulrik
-Varför?
-För att...
-För att?
-För att jag älskar dig! sa han och ställde sig upp, innan jag hann märka nåt kysste han mig.
Var det här sant eller drömde jag bara?
Nej det var sant! ♥
----------------------------------------------------------------------------------------
Nästa imorn.... :)
Kommentera så länge? :D
Kommentarer
Postat av: Christina
Så jävla bra! <3
Postat av: Nelly
bra som vanligt :D<3
Postat av: Anonym
MEEEEEEERRR NUUUU
Postat av: sara
Mer! :)))
Postat av: Jossan
Så sjukt bra! Den ända bloggen jag läser ;)
Postat av: Felicia
Sjuuukt bra, man blir ju beroende.. MERR NUU :) <3
Postat av: Linn
Sjukt bra ^^
Postat av: Anonym
mer jag vill bara ha mer och mer så snälla ge mig mer nu så blir jag gladare än vad jag redan är:)<3
Postat av: Anonym
älskar din blogg skriv mer nu <3
Postat av: Rebecca
jättebra :)
Postat av: Ulrik Munther(eller inte)
NÄSTA KAPITEL NU
Postat av: Anonym
Azzåå, koooooom igeeeenn dåååe!!!!!??
Postat av: Anonym
MER!!!!!!!!
Postat av: Anonym
nästa kapitel NU!!!
Postat av: Anonym
jävulskt bra
Postat av: Anonym
Awesome! Du är grym, mer nu!
Postat av: Anonym
Men azzåååå koomm igennn!!!!! Jag dööör tyyp!
Postat av: Anonym
Du skulle ha skrivit igår nu ju :(
skriv jättelångt nästa gång, okej? Orkar inte vänta längre!!
Postat av: Ulrik Munther
gay fucking fag
Trackback
