;)
Tjo!(:
Tänkte se om ni klarar det här.
Har aldrig fått 10 kommentarer på samma kapitel så tänkte prova det nu.
Ni får inget nytt kapitel förens de tär 10 kommentarer på det förra!
Kapitel 6 (del 2/2)
Satsar på 10 kommentarer på det här kapitlet, är ni på?
------------------------------------------------------------------------------------
Jag hörde hur nån öppnade ytterdörren. Fy vad pinsamt om nån skulle komma in i vardagsrummet och se oss nu...
Vi slängde på oss kläderna fort som tusan, och det gick ju extra fort för Ulrik eftersom han bara hade byxor.
Vi hade tur, den här gången iaf, det var David, och han gick direkt ner i källaren. Tur att det inte var mamma, då skulle hon säkert velat säga hej.....
Vi gick upp på mitt rum, jag skulle byta om.
Jag tog på mig ett par Turkosa stuprörs jeans och en mönstrad T-shirt.
-Vad ska vi hitta på idag då? frågade jag
-Gofika?
-haha! Absolut, vet ett bra ställe, sa jag.
Jag kollade på mig själv i spegeln.. Fy så jävla ful jag var, Ulrik var så mycket snyggare än mig.. Jag kom inte på en enda andledning varför han ville ha mig, när han kunde få vilken tjej som helst. Men jag var självklart väldigt lycklig ändå, att han valde mig, lilla jag av alla tjejer som skulle göra vad som helst för honom.
Som om han läste mina tankar.
-Du är så fin älskling.
-Gullig lögn Ulrik, sa jag. Jag kysste gonom så att han inte skulle kunna protestera.
Jag tog ett kort på oss i spegeln när vi kysstes.
Bilden blev faktiskt jättebra, åh han är så underbar!
Vi gick ner för trappen igen, jag tog på mig mina rosa converse, dom var mina favoritskor.
-Du och rosa, haha! Sa Ulrik.
-Vadådå? höhö, nej men jag älskar rosa:D
-Har liksom märkt det.
Ulrik tog på sig sina gula converse.
-Oj jag glömde en grej!
Han sprang upp för trappen och kom ner efter kanske 20 sekunder med gubbkepsen på huvudet.
-Betyder den så mycket för dig? haha så söt du är!
Vi gick ut, det var varmt och soligt ute.
Snart sommarlov, gud vad jag taggar!
Vi tog bussen in till stan, vi lyssnade på musik och sjöng som förra gången. Fast nu var det mycket mer folk på bussen, en del kollade på oss, en del för att jag var med självaste URLIK MUNTHER en del för att vi var så töntiga, men vad gjorde det?
Vi steg av bussen i centrum.
Vi gick till mitt favoritcafé, det låg bredvid en garnaffär, lite random men så var det iallafall.
-Jag tar en vaniljlatte och en chokladboll, sa jag och räckte fram pengarna.
Ulrik beställde också en vaniljlatte, fast han tog en bulle också.
-Jag ska ha en signering uppe i Norrland på Fredag, vill du följa?
-Visst, det längsta upp jag har varit är typ Sundsvall, haha! Vars i Norrland är signeringen egentligen?
-Piteå galleria.
När vi hade fikat klart tvingade jag med Ulrik på lite shopping.
Jag köpte 2 nya Bhar och en ny mascara.
Ulrik tog min hand och log. Vi gick in på HM och gissa vad vi hittade där?
EN DILDO! haha Nej, Lovisa var där.
-Hej Lovisa!(: sa jag och låtsades som ingenting.
Hon såg helt förstelnad ut.
Efter en stund gick hon fram till oss.
-Hej Sofie! Det var idag vi skulle gå o fika va?
Hon blinkade med ena ögat till mig. Nyss hatade hon mig, sen försökte hon bli vän med mig igen sen hatade hon mig och nu utnyttjar hon mig, så jävla fult!
-Asså jag är inte helt jävla dum i huvet Lovisa, utnyttja nån annan ist!
-Du ska alltid vara så jävla självisk!
-Självisk? Är jag självisk?
-Ja, du tror att du kan gå o bli ihop med Ulrik utan att snacka med mig först, bara sådär!
Var hon helt jävla störd eller!?
-Jag kan inte fatta att du just sa det... Jag är färdig med dig nu Lovisa, HEJDÅ.
Vi gick där ifrån. Vi satte oss på en bänk på andra sidan gatan.
Hur kunde hon säga så? Jag trodde inte hon var sån...
Det gjorde ont i mig, så många år som vi varit bästa vänner, hur kunde hon göra så mot mig nu? Hon har verkligen förändrats sista tiden!
-Hon är bara avundsjuk, du behöver inte bli ledsen Sofie...
-Jag vet, hon är en jävla idiot.
Lovisa kom precis ut från HM, bänken vi satt på var mitt emot HM, alltså mitt emot henne just nu.
Ulrik drog mig snabbt till sig och kysste mig. Jag vet att han gjorde det speciellt för att vara taskig mot Lovisa. Men hon förtjänade det! Jag såg att hon kollade på oss. Rätt åt henne.
Vid det här laget kan jag tänka mig att hon var riktigt avundsjuk.
Vi började gå ner efter gatan, mot busshållplatsen.
-Jag borde nog dra snart... Ulrik såg lite ledset på mig.
Det var jobbig att höra dom orden. Skulle han bara lämna mig nu?
Vi stannade till.
Ulrik kollade mig i ögonen och kysste mig, länge.
Alla tjejer som gick förbi kollade på oss, men jag varken orkade eller ville bry mig, Ulrik skulle fara hem, min Ulrik skulle fara hem till Göteborg.
-Jag älskar dig Sofie, sa han innan han gick iväg.
-Jag älskar dig också, Ulrik.
Jag blev alldeles varm innombords av att höra dom orden, jag gick hem och log hela vägen, konstigt nog.
Jag var glad och ledsen på samma gång.
När jag kom hem var mamma fortfarande inte hemma, hon brukade alltid lämna en lapp i köket om hon skulle bort, men det var ingen lapp där. Jag började bli orolig, tänk om det hade hänt nåt? ...
-------------------------------------------------------------------------------------
Hoppas du gillade det, Snälla lämna en kommentar?♥
Kapitel 6 (del 1/2)
NU VILL JAG HA KOMMENTARER!:D
-----------------------------------------------------------------------------------
När jag vaknade upp dagen efter låg Ulrik fortfarande och sov.
Jag steg upp ändå och tog på mig mina mjukiskläder.
Jag tog fram min neccesär och tog på mig mascara. Jag borstade ner håret och plattade det, det såg ut som nåt... jag vet inte vad nåt som en björn har tuggat på och sen en helikopter åkt in i och tjorvat in sina proppeler i, eller nåt.
Jag böjde mig ned framför Ulrik och pussade honom på kinden. Han vaknade till.
-Haha, är det där allt jag får? sa han och kysste mig.
Ulrik tog på sina byxor och vi gick ner och åt. Ingen var hemma nu, undra vars mamma var...
Jag var inte hungrig men jag satt ändå vid bordet för att vara lite social med Ulrik medans han åt.
-Vad ska vi hitta på idag då? Jag måste ju fara hem till götet ikväll...
Åh fan. hade glömt bort att Ulrik inte bodde här i stockholm...
Vad skulle jag göra när han är borta? Han var allt jag hade just nu. Lovisa var fortfarande sur på mig, men jag hade ingen större lust att snacka med henne heller..
Just då ringde hon.
-ohnej, det är Lovisa... sa jag när jag kollade på displayen.
-He på högtalare:D
Jag gjorde som Ulrik sa och svarade.
-Hej Sofie... vad gör du?
-Är med min pojkvän, vad vill du?
Det blev tyst i telefonen i någon sekund.
-Sen när har du en pojkvän? Hur gammal är han? Vad heter han? Vet jag vem det är? Hur länge har ni varit tillsammans? Har ni haft sex?
Hon hade 1000tals frågor.
-Ena dan hatar du mig andra dagen vill du veta allt om mig, seriöst, sluta spela, var dig själv alla andra är redan upptagna vafan....
Hon svarade inte på den frågan, hon bytte ämne mitt i allt.
-Du, jag har ju inte Ulriks nummer du vet, men han hade tydligen letat reda på mitt och ni har han smsat mig, vi är nästan ihop, avis eller hur?
Jag slängde en snabb blick på Ulrik men han skakade bara på huvudet, och det syntes att han inte fattade ett skit av vad hon snackade om.
Fan va dålig stil av henne att försöka göra mig avundsujuk genom att säga så, vilken bra vän man har?
-Nej, det gjorde han inte Lovisa, väx upp nån jävla gång!
-Jo det gjorde han visst, det vet väl inte du?
Hur länge har hon tänkt låtsas egentligen?
-Asså du, tror du inte jag känner min pojkvän och han skulle aldrig göra så, vafan tror du egentligen!?
Ops, nu råkade jag försäga mig. fan.
-Du är inte alls tillsammans med Ulrik Munther, du ljuger!
-Nej det gör jag inte? Jag kan bevisa det om du så gärna vill det, men nu ska vi gå och ha sex hejdå!
Kunde inte låta bli att säga så. Jag la på, orkade inte snacka mer med henne.
Jag satte mig på bordet.
-Ska vi det, haha det visste jag inte;) Sa Ulrik.
Juste, han hörde ju allt jag sa, lite smått pinsamt. Hehe. Men det hade varit så mycket pinsammare om det hade varit nån annan.
Jag kollade på honom. Efter en stund upptäckte jag att jag hade en ganska mystisk blick, värsta pedofil-blicken.
Det hade nog Ulrik också sett för han började skratta mitt i allt, jag började också skratta.
Jag hoppade ner från bordet.
Ulrik tog tag i min midja och kysste mig.
Vi gick till soffan och såg på TV, jag kollade egenom alla kanalerna, inget bra...
Jag tröck på 5an igen. Då kom Scrubs up, awesome!:D
-DET HÄR SER VI!:D sa vi båda i mun på varan.
Jag låg bredvid Ulrik i soffan, det var mysigt, men dock lite trångt.
När Scrubs var slut var det bara skitprogram på TV:n
Jag la mig på Ulrik och kysste honom.
-Säker på att du skojade om det dära med sex i telefon?;)
---------------------------------------------------------------------------------------
Vet att det här kapitlet blev ganska kort men lovar att nästa blir längre!(: Ska börja på det nu så det kaanske kommer upp ikv;P
Kapitel 5 (del 2/2)
TjenisPenis! Har haft fullt upp med läxor och lite annat senaste dagarna men här kommer kapitel 5 del 2! Hope u like it..
----------------------------------------------------------------------------------------
Jag hoppade ner från stenen och gick upp på stranden igen, vattnet var härligt varmt. Jag tog av mig kläderna, jag badade i underkläder.
Ulrik gick också på stranden. Han tog av sig sin tröja. Åh gosh. #SnyggMage!
-Hur mycket har it du tränat för att få den där magen då!?;)
-Du skulle bara veta! haha, nej men jag brukar inte sova på gymmet om du trodde det.
Ulrik lutade sig fram för att kyssa mig.
-SISTEN I ÄR SNYGG!! skrek jag och sprang iväg innan han hann kyssa mig.
Jag sprang så fort jag kunde ner i vattnet, och som tur var hann jag först.
-Du ska få!:D sa Ulrik
Han började jaga mig och stänka lite vatten på mig. Jag stänkte ungefär en flod på honom, hehe.
Vi gick långt ut i vattnet, man nådde botten jävlat hur långt som helst typ.
Vi gick hand o hand länge och längre ut i havet, kan tänka mig att det såg ganska vackert ut bakifrån, som i en film ungefär... ♥
Jag skulle precis kyssa Ulrik, men då puttade han ner mig i vattnet.
-Nu är vi kvitt, mohaha!
-Du fick mig haha, Ulrik sträcke ner armen och drog upp mig.
-Förlåt älskling. Han kollade på mig jättegulligt. Och med det blöte rufsiga håret, ååh underbart. Heyy, sa han just älskling!? Wooh.. :3♥
Han var bara nån enstaka centimeter från mina läppar när jag började springa, igen och jag lämande mycket plask efter mig när han jagade mig.
-Det där var du inte beredd på va? :D
Jag stannade till och kysste honom, utan att göra något den här gången...
Vi gick ännu lite längre ut i havet, nu var vattnet vid huvudet på mig ungefär, alltså typ till bröstet på Ulrik.
Vi stod bara där, tysta. Det var ingen pinsam tystnad, bara.. jag vet inte riktigt, går inte att beskriva.
Efter en stund ville jag bryta tystnaden, men jag kom in på nåt att säga, så jag tafsade på honom ist, han började skratta, jag också.
Vi kysstes, igen.
Efter en stund gick vi upp på stranden igen, vi hade inget badlakan så vi fick ta på oss kläderna när vi var blöta.
Ulrik rufsade till håret, jag kollade på, han var så gullig!
Han kollade upp lite.
-haha vad kollar du på?
Jag såg nog ut som en idiot, som bara stod där och stirrade.
-Äh, inget, vi går nu.. :)
Jag tog min hand och vi började gå genom skogen, igen.
Vi kom ut ur skogen och ut på vägen igen.
-Är det bara jag som blir hungrig av att bada? haha!
-Nej, det är inte bara du... Vi far till Sunes? sa Ulrik
-Vars ligger det?:o
-Jag har tillochmed bättre koll på det här stället än du, haha!
Ulrik fick leda mig, igen.
Efter kanske 20 minuter var vi framme.
''Sunes gatukök'' Stod det på en stor röd skylt.
Vi gick in, det var inte många där. Kanske 5 stycken.
-Vad vill du ha? frågade Ulrik samtidigt som han läste på menyn
Nuggetsmål, om det finns?
Aarå, det finns.
Ulrik beställde och vi gick och satte oss vid ett bord.
-Nummer 12! Ropade nån kring kassan. Ulrik kollade på vår nummerlapp, det var våran. Han gick och hämtade maten på en bricka. Han hade också köpt chicken mål :)
Det bestod av Chicken Nuggets, strips och en dricka. Och nån sås, gott var det iallafall.
Jag skärde en bit av dom sista nuggestsen. Jag skulle precis stoppa den i munnen.
-VÄNTAA! skrek Ulrik.
Alla som var där inne kollade konstigt på honom för ett ögonblick, till och med personalen.
-Ja, varsågoda, ni kan fortsätta med vad ni gjorde! sa Ulrik, smått irriterad..
Han tog tag i min gaffel.
-vad gör du Ulirik!? sa jag lågt så bara han hörde
-Kolla, sa Ulrik.
Ha tog tag i gaffeln och visade mig vad jag just tänkte äta, ur den hängde en röd äckligt tråd. Det var ett blodkärl från det som innan hade varit en liten kyckling
-Åh, USCH!
Personalen kom fram till oss, jag kastade nuggetsen i personalens ansikte när han frågade vad det var vi ville.
Vi gick där i från.
Killen från personalen såg ut som han skulle explodera av ilska, men sa ingenting.
När vi kom ut började både jag och Ulrik garva.
Vi började gå hemåt, solen hade gått ner för länge sen.
När vi var hemma hade mamma kommit hem.
-Hej mamma, sa jag
-Hej gumman vars har du varit?! Vem är det här då? frågade hon..
Hon kunde väl åtminstone låta oss få komma in genom dörren innan hon ska börja med sina 100-talsfrågor.
-Jag är Ulrik, Sofie's pojkvän, sa Ulrik glatt.
-Jaha, vad roligt! sa mamma.
-Vill ni ha lite mat?
-Nej vi har redan ätit! sa jag, lite irriterat, jag visste att det bara skulle bli typ värsta förhöret vid matbordet annars, och så hade vi ju faktiskt just ätit...
-Okej men ni kan väl se en film med mig?
-Abso.. Hann Ulrik börja men jag avbröt honom.
-Nej, vi ska se på film där uppe. HEJDÅ.
Mamma såg lite besviken ut, men jag orkade inte umgås med nån annan än Ulrik just nu.
Vi gick upp till mitt rum. Jag la mig ner på sängen, Ulrik la sig bredvid mig.
Ulrik höll om mig. Jag gick in på facebook. Det hade kommit upp fler bilder på mig och Ulrik. Inte bra. Alla hatade mig... Dom skrev att jag tagit DERAS Ulrik ifrån dom, dom känner honom inte ens!? Åh blir så jävla arg.
-Det är ingen fara gumman, jag vill inte vara med nån annan än dig, sa Ulrik.
Jag la bort datorn, orkade inte vara inne på facebook när jag bara fick kommentarer om hur jävla ful jag var, att jag inte förtjänade Ulrik och att dom hatade mig, att jag förstörd deras liv osv osv...
Inte kul.
Vi låg där och snackade, länge.
Ingen sa något på en stund, vi höll varan i handen och bara kollade på varandra.
Hans ögon kunde man verkligen drömma sig in i...
Ulrik kom närmare långsamt, sådär typ ''dramatiskt'' som på en film, ungefär.
Men just då slet David upp dörren, SÅKLART.
-Ojsan, ni höll visst redan på, men ni kan få ändå!:D
Han kastade en kondom på Ulrik, och smällde igen dörren igen.
Ulrik började skratta och la ner den i fickan.
Såg ut som att han rodnade lite också.
-Vars var vi?;) sa Ulrik efter några sekunder.
Jag svarade genom att kyssa honom
Jag älskar att smeka hans nackhår, det var så lent. Han verkade inte ha något emot det heller.
Jag la mitt ben över hans, vi kysstes fortfarande.
Jag hörde David ropa från nedervåningen.
-Jag sover hos Malin! efter det hörde jag hur ytter dörren smälldes igen. Nu kunde han iaf inte störa oss mer.
Han drog mig närmare honom. Han började dra lite försiktigt i min tröja, han verkade lite... Vet inte men nervös typ. Som att han ville kolla om det var okej först, eller nåt, ganska svårt att beskriva..
Jag drog av tröjan resten av tröjan åt honom.
Han tog också av sin tröja. Oh, hans mage!;* lika snygg som innan, alltså GRYMT SNYGG
Jag drog av tröjan resten av tröjan åt honom.
Han tog också av sin tröja. Oh, hans mage!;* lika snygg som innan, alltså GRYMT SNYGG
Jag vet inte riktigt hur det gick till men jag visste att jag var lycklig.
Jag hörde Ulriks flåsande i nacken. Han var verkligen The one för mig.
Det kändes rätt, alltind kändes rätt när Ulrik var med. Hur många tjejer får chansen att vara med Ulrik på det här sätter?
Jag måste verkligen vara lyckligt lottad!
-------------------------------------------------------------------------------------
Gillade du det? Gillade du det inte? Ge förslag på vad som kan hända? Fler kommentarer = Fortare uppdatering! Snälla släng in en liten kommentar, I need inspiration!:)
Kapitel 5 (del 1/2)
Vi behövde bara vänta nån enstaka minut innan bussen kom eftersom den kom några minuter för tidigt. Vi satte oss nästan längst bak i bussen.
-Vill du lyssna på musik? frågade Ulrik.
-Visst.
Ulrik tog fram en turkos iPod ur jackfickan.
Hon gav mig ena hörluren och vi lyssnade på Paulo Nutini först sen Oasis osv. Vi sjöng högt till låtarna. Tur att vi det inte var så många på bussen. Jag skulle aldrig ha vågat göra det med någon annan, det hade varit pinsamt, men med Ulrik var det bara roligt. Även om han hade tusen gånger bättre sångröst än mig.
Vi hann inte sjunga många låtar innan det var dags att gå av bussen. Vi fortsatte lyssna på musik och sjunga på vägen hem till mig.
Det regnade inte så mycket längre, så vi behövde inte springa.
När vi kom hem var dörren öppen. (eller alltså inte öppen öppen men inte låst, ni fattar!)
Vi gick in, David och Malins skor stod i hallen, så dom var alltså hemma.
-Är du hungrig? frågade jag. Själv höll jag på att svälta ihjäl kändes det som.
-Mja, lite.
-Okej, jag ska iallafall äta, annars överlever jag nog inte natten haha, du får också om du vill ha.
Vi gick in i köket. Jag öppnade kylen. Vi hade inget gott hemma. Typiskt.
Jag kollade i skafferiet. Vi hade iallafall ingridenser till plättar.
-Plättar?
-Du bestämmer.
Jag blandade ihop alla ingridenser, visste inte hur mycket det skulle vara av nånting. Så jag tog bara så mycket som verkade logiskt...
Ulrik satt vid bordet och kollade på mig medans jag höll på, vi skrattade en hel del
Ohnej. Hela jag hade blivit mjölig, och det gjorde ju inte att vi skrattade mindre, haha.
Ulrik ville steka plättarna, så han fick göra det.
Sen skulle han väl stajla lite så han försökte kasta upp plättan för att vända på den. Det gick inte så bra om man säger så..
-Asså bara så du vet så var det faktiskt meningen att den skulle hamna på golvet, hehe. sa Ulrik.
-Jo juste, precis HAHA!
Ulrik hade stekt klart plättarna, en del blev ganska brända dock. Han kan knappast haft bra betyg i HK! haha.
Han skulle precis gå mot bordet för att ställa plättarna där, men klumpig som han är halkade han på plättan han tappade på golvet innan. Jag trodde jag skulle DÖ av skratt! Han var hur gullig som helst när han låg där på golvet, skrattandes med en hel del plättar på sig.
-Tur att vi gjorde många, annars hade det väl inte varit någon kvar, och så är ju mjölet slut..
Vi åt några plättar var, eftersom att det inte fanns så många kvar, dom flesta låg på golvet.
Han hade lyckats göra en del kolsvarta, duktigt Ulrik. Duktigt.
Vi var på väg upp till mitt rum när David och Malin kom upp ur källaren.
-Vars ska ni då, sex? sa David. Ååh inte nu! Han tänkte säkert skämma ut mig. Ännu mer.
Vi stannade till mitt i trappen. Jag gav David 'skämminteutmigfördåfårduspö - blicken'
-Har du skaffat en pojkvän Sofie, men oj, grattis! Ni skyddar er va? Det är viktigt vettu! Han kunde få reta mig när som helst men varför just nu!?
Vi fortsatte gå mot mitt rum, utan att säga något.
Klockan var kring 6 på kvällen, vad ska man göra nudå? Vi gick in på mitt rum Ulrik la sig ner på sängen. Jag tog fram myskläderna jag hade i morse, eftersom kläderna jag hade nu var alldeles
mjöliga.
Jag tog på mig min rosa mysdress och satte mig på sängen, bredvid Ulrik.
-Se nån film? frågade Ulrik
-Sure, vi kan ladda ner nåt.
Jag la mig bredvid honom och tog upp laptopen.
Jag gick in på tankafetast.com jag tycker det är lättast att hitta bra filmer där.
-Är det nån speciell film du vill se Ulrik?
-Naej inte precis.
Jag gick in på 'filmtoppen' där finns dom filmerna som har blivit nedladdade flest gånger typ.
-Skräckfilm? frågade jag.
-Nja, mer sugen på komedi.
-Naw, är du för rädd? du kan få hålla mig i handen när det blir läskigt, sa jag med bebisröst.
Vi började småskratta lite och bestämde oss för att se en skräckfilm ändå.
Vi beslutade att se The human centipede.
Vi laddade ner den, min dator brukade vara snabb på att ladda ner, brukar ta kring 2 minuter för en långfilm. Men nu tog det typ en kvart.
Vi låg och mös medans den laddade.
Ulrik låg tätt intill mig och höll om mig. Vi kysstes flera gånger, jag räknade inte precis...
Det kändes tryggt att ligga med bredvid honom. Jag var helt säker nu, jag var kär i Ulrik.. Jag hade aldrig varit kär förut, inte på riktigt.
-Om du inte orkar ta tåget hem ikväll kan du ju sova över här, annars måste du ju typ fara snart...
-Aa, visst. Ska bara smsa farsan. Annars efterlyser han väl mig eller nåt, haha
Jag låg på hans axel så jag såg vad han skrev.
'Jag sover hos Sofie inatt, i sthlm.'
Det tog nån minut innan hans pappa svarade.
'Ja okej, bara ni skyddar er!?'
Vi båda började skratta.
Ulrik tyckte förmodligen det var pinsamt att hans pappa skrev så, men isåfall var han bra på att dölja det.
'HAHA! Ja, du behöver inte vara orolig pappa...'
Skrev Ulrik tillbaka.
Filmen hade laddat klart och vi började se den. Filmen var inte så bra som jag trodde, den var mest... äcklig. Den var inte precis läskig, men äcklig, som sagt. Men det var ändå bland dom bästa upplevelserna i mitt liv.
Tänk att jag låg där i min säng, under ett täcke, bredvid Ulrik. Det var så mysigt.
När filmen var slut var klockan bara kring 8 på kvällen.
-Ska vi gå på en promenad? frågade Ulrik med ett snett leende
-Visst!:)
Jag satte mig upp och sträckte på mig.
Ulrik ställde sig upp, hans hår stod åt alla håll, han var jättegullig.
Jag fnittrade till.
-haha, vad är det?
-Eh.. inget, hehe
Han kollade med en mystiskt blick på mig och skrattade åt sig själv. Jag började rota i garderoben.
-Vad gör du?
-Letar kläder, jag kan ju inte gå ut i det här, haha!
-Du är fin i allt Sofie, allt. sa Ulrik
Hur jävla gullig får man bli!? S-Ö-Ö-Ö-Ö-Ö-T!
Jag vände mig om och kysste honom.
-Okej, jag har väl dom här kläderna då.
Vi gick in i hallen, självklart var Malin och David där, ÄR DOM ÖVERALLT ELLER!?
-Vad har ni gjort då?;) sa David med misstänksam blick.
VARFÖR, VARFÖR, VARFÖR!?
Det blev en sån där pinsam tystnad.
Malin stirrade på Ulrik.
-Eh, Malin, är du okej? frågade jag.
-Ddet är Ulrik Mmunther! stammade hon fram.
-Joup, big deal eller? Nu ska jag och 'Ulrik Mmunther' iallafall gå ut! HEJDÅ!
Sen när var hon besatt av honom? Det verkade ju iallafall så!
Ulrik sa ingenting till dom, han följde bara efter mig ut genom dörren.
Gud vad mycket väderförändring det var idag då! Nu var det skinande sol...
Ulrik tog min hand och vi började gå längst vägen.
-Jag vet ett mysigt ställe, kom.
Hmm, vars skulle vi nu då?
Ulrik svänge in på det kvarter jag aldrig varit på förut, faktiskt. Hur visste han var det låg? Vet att han varit i sthlm ganska många gånger, men jag bor ju ändå en bit utanför Stockholm...
Vi gick några kvarter till, jag brukade aldrig vara på det här området.
Han gick in i en skog, jag följde med honom.
Vi gick inte på nån stig, bara rakt genom skogen, han svängde några gånger.
-Ulrik, vars är vi på väg egentligen?
-Det får du se! :D
Vi fortsatte gå genom hela skogen.
-Blunda, sa Ulrik.
Jag blundade och han visade vars jag skulle gå.
-Nu får du öppna ögonen, sa han efter en stund
Det var SÅ vackert!
Vi var på typ en 'ministrand' Man såg havet så långt ögat kunde nå.
Det var en stor sten nära stranden, nån meter ut i vattnet kanske. Det var lågt vatten, tur. Vi gick ut i vattnet och satte oss på den och kollade ut över havet.
Jag lutade mig mot Ulriks axel.
-Tycker du det var fint här? sa Ulrik med en jättegullig min.
-Om jag gör, det var JÄTTEFINT här, sa jag.
Vi kysstes. Hur mysigt kund det bli? Bara vi, på en egen liten strand, med bara havet framför oss. Och dessutom var det solnedgång, det gjorde så att havet gnistrade jättefint och såg nästan turkost ut, det var jättevackert.
Det HÄR var bästa kyssen i mitt liv.
-Ska vi bada? frågade Ulrik, glad som alltid.
-Haha, varför inte? :D
----------------------------------------------------------------------------------------
Det var del 1 ;) Nästa del kommer ut... vet inte kanske imorgon.. :)♥
Snart mer ;)
Ska börja skriva på kapitel 5 nu, kanske kommer ut imorn om jag har tid? Ska fixa lite andra saker också då ;)
Hare gött! :)
O.o?
Tjoflöjt! :)
Nån som har några idéer eller hure nu stavas på ad som ska hända i nästa kapitel? Kommentera det :D jag använder det mesta jag får in, som är seriöst iallafall. Men det är inte säkert att det kommer i just nästa kapitel, men nån gång under berättelsen! :) Så KOMMENTERA PÅ I NEED INSPIRATION! :D◊
Kapitel 4
Jag vaknade kring 11 dagen därpå.
Jag steg upp och tog på mig myskläder, jag orkade inte ha nå ''fina'' kläder just nu, det var jag alldeles för trött för!
Jag gick ner till köket och möttes av David och Malin, dom höll på att äta frukost.
-Godmorgon Sofie!:)
-Godmorgon, ser att du lyckats tvinga upp David ur sängen, haha.
Malin hade bara ett par korrta randiga pyamas-short och en alldeles för stor blå T-shirt på sig, jag antog att det var hennes pyamas.
-haha, ja jag lyckades tillslut men det tog ett bra tag!
David var oftast inte uppe så här tidigt, och det var ytterst sällan han kom upp och åt frukost innan 1, inte frivilligt iallafall.
Jag var inte speciellt hungrig men åt en macka ändå. Just då fick jag ett sms.
David kollade på mig med världens pedosmile det syntes att han hade tänkt göra nåt.
-Vad vill du?-.-
-Ingeeet... sa han mystiskt. Gud vad töntig han är ibland.
Helt plötsligt slängde han sig över bordet och försökte få tag på min mobil jag hann precis rycka bort den.
-Vafan gör du!? VÄX UPP NÅN GÅNG, JÄVLA IDIOT!
Jag sprang upp på mitt rum, jag pallar bara inte med honom, inte idag.
Jag låste dörren efter mig, jag ville vara i fred.
Jag la mig på sängen igen och gick in på facebook.
Nu var den nån tjej som hade skrivit ''Justin Bieber är bäst i världen'' ''justin bieber äger'' osv osv i hela min logg, KAN DET BLI BÄTTRE!? vilken härlig dag!
Jag hörde hur det pep till i fickan igen. ett sms. Jag hade glömt kolla smset förra gången.
Jag tog upp mobilen ur fickan. På displayen stod det ''Ulrik<3 (2)''.
Båda smsen hade varit från honom...
Jag klickade upp dom det stod såhär ''Vaken sötis? =)'' och ''Hallå?''
Hmm... vad skulle jag svara, lite tråkigt med bara ett ''Ja''
''Nej jag sover, sjd?''
Det tog inte länge innan svaret kom, kanske en minut.
''Haha! Men vilken tid är det okej att jag kommer? ;)''
''Det tar ju typ tre timmar med tåg, så du kan ju ta nästa tåg kanske? <3''
Åh, tre timmar, vad skulle jag göra så länge?
''Det går ett tåg om typ en kvart, tar det ;P''
Det var ju jättelänge klart tills han kom..
Jag stängde av datorn och bytte om, jag tog på mig ett par slitna jeans, ett svart linne och en rosa tjocktröja över det.
Jag sminkade mig lite grann, men kände inte för att ha så mycket smink, så jag tog bara mascara idag.
Hmm... vad skulle jag göra nu då? Jag kan ju knappast duscha, det orkar jag inte precis sminka om mig och allt...
Jag låste upp dörren för att gå ner och se på TV, men där satt David och Malin... Äh, jag orkar inte bry mig nu, David får vara hur jobbig han vill.
Jag gick och satte mig i soffan bredvid dom.
Vi såg på nåt dötrist pogram...
-Ska vi se en film? frågade Malin.
-Visst, vad vill du se? frågade jag
David suckade, han gillade nog pogrammet, men det var verkligen supertråkigt, nåt från andra världskriget.
-Hmm, jag vill se nån komedi, några förslag?? sa Malin
-Har du sett Grown Ups?
-Nej, den kan vi se :)
Jag satte på Grown Ups den var jättebra, jag hade sett den förut, men det var ganska länge sen. Vi skrattade massor.
När filmen var slut frågade Malin om jag ville följa med ner i källaren med dom, jag sa att jag ville.
-Men måste hon följa? Då kan man ju inte göra vad man vill... sa David.
-Men komigen, haha! Är det de enda du tänker på eller? svarade Malin lite skämtsamt.
David svarade inte.
Vi gick ner för den branta trappan, Davids rum var stökigt det hade det varit varje gång jag kommit ner hit, men det var ju dock inte många gånger.
-Behöver du städa kanske David? haha, sa jag.
-Mm, David verkade på dåligt humör idag, det var han väldigt ofta. Iallafall sen pappa stack. Han stack till USA och bara lämnade oss, jag vara bara 6 år då. Jag har kommit över det för länge sen, men jag är inte lika säker på att david har gjort det. Jag tror han fortfarande mår dåligt över det...
Vi satt i Davids säng och bara snackade, mest jag och Malin, David verkade tänka på annat.
Då fick jag ett sms, det var från Ulrik.
''Är i Stockholm nu, vars ska vi mötas?<3''
-Vem var det från?:D, Malin var nyfiken.
-En person, haha men jag måste nog dra..
-Men kan du inte stanna, snälla? sa Malin med hundblick.
-Nej sorry, men kommer snart tillbaka, ska bara möta.. eh, nån.
Jag gick upp från källaren, men märkte stor skillnad direkt man kom upp från källaren, det var mycket varmare här uppe. Jag tog på mig min svarta jacka och rosa converse.
Jag tog upp mobilen och svarade.
''Vänta bara där du är, jag är där strax.''
Jag började springa mot stationen, när man sprang tog det inte alls länge.
Jag såg honom stå där på håll. Han höll på med sin iPhone, spel skulle jag tro. Han hade en suuupergullig mössa på sig, den var alldeles lurvig, och så hade han sin röda Nike väska.
När jag kom närmare kollade han upp och la ner mobilen i byxfickan.
Han kramade om mig, ååh vad jag hade saknat hans kramar, och hans doft ska vi inte tala om!
Han luktade lika gott som innan, alltså MYYCKET gott.
-Ska vi gå hem till dig?:) frågade Ulrik
-Visst.
Vi började gå mot mitt hus, det hade blivit ganska kallt ute så vi skyndade oss lite.
När vi kom fram var det låst, Malin och David måste ha farit nånstans. Vi knackade för att kolla om dom fortfarande var hemma, och det var dom inte. Mamma var inte heller hemma, hon hade fått nytt jobb nånstans, minns it vars det var men långt bort iallafall så hon blir nog borta några dagar.
Jag hade min hem-nyckel inne på köksbordet, typiskt.
-Vi kan gå på bio istället? föreslog Ulrik
-Jag har inga pengar, sorry.
-Men kom igen, jag bjuder? vi tar ju oss inte ens in i huset, haha.
-Du är för snäll Ulrik, vad vill du se?
-Du bestämmer;)
Naw! Han är för gullig...♥
-Haha, nej du får bestämma, och våga inte säga emot! För då, då... eh,.. tar jag din gitarr!
-Ta det lugnt med hoten hörru!:o haha nej men.. en kompis tipsade om nån bra film, minns it va den heter men..
-Okej, vi ser den.
Vi började gå mot bion. Den låg inte så långt bort som tur var, för det såg ut som att det snart skulle börja regna.
Vi gick hand i hand hela vägen.
Det var en del som ''stirrade i smyg'' eller hur man då ska säga, mest dom i våran ålder, förmodligen hans fans... Dom kände visst igen honom även om han hade den urgulliga lurviga mössan!
Vi gick in till bion, det var ganska mycket folk, inte bra för min del..
-Jag går och köper biljetterna bara, du kan vänta här, sa Ulrik när vi stod vid några bord.
Han kysste mig mjukt, även på bion var det en del som stirrade, det kändes lite... konstigt.
Jag satte mig ner vid några cafébord som fanns där inne, det fanns två stora TV-apparater där det visades trailers på filmerna som gick på bio just nu.
Jag tog upp mobilen och gick in på facebook.
Wow. 167 nya händelser...
Jag orkade inte kolla alla, men jag kollade dom nyligaste.
''Silje Munther Nilsen har taggat dig i sitt foto''
Vem var det?
''Lovisa Munther Stormo, Bella Munther och 146 personer till har kommentera ett foto som du är taggad i''
Whaat!? Jag klickade upp bilden.
Jag svor tyst för mig själv när jag såg bilden.
Det var en bild som togs för bara nån minut sen, hur jag ve det? Jo, för nån hade tagit en bild på när jag och Ulrik kysstes nyss...
Det var massor med kommentarer av folk som hette ''Munther'' i efternamn.
En del kommentarer var bara typ ''Så gulliga!:)♥'' Men dom flesta var typ ''Jag ska döda henne, han skulle ju bli min!!'' eller ''Jahapp, nu var han upptagan, fuck!'' osv osv..
Jag var så inne i min mobil att jag inte märkte att tjejerna som satt i bordet bredvid inte satt där längre, dom stod rakt framför mig.
Jag kollade upp, och fick direkt en hård smäll på kinden, det sved.
-Jävla fitta! Hur kan du tro att du bara för komma och sno Ulrik från oss!?
-URSÄKTA? Från ER, ni känner han inte ens. Jag började bli arg nu.
-Hallå?, vad håller ni på med egentligen!? Åååh, tack och lov. Ulrik.
Ulrik gick med bestämda steg mot oss.
Han sa nåt till tjejerna, men jag lyssnade inte riktigt. Dom gick iväg, dom skämdes nog över att Ulrik sett allt.
-Förlåt, jag skulle inte ha lämnat dig här...
-Det är inte ditt fel Ulrik, det är ju bara dom som är avundsjuka!
-Oj...
-Vad är det? frågade jag
-Du har ett stort rött märe över hela kinden, typ format som en hand, dom var ju helt jävla störda-.-
Jag visade bilden på facebook för Ulrik.
-Ajdå,..
Det var fortfarande en hel hög tjejer i min ålder som kollade på oss hela tiden.
-Det är nog bäst om vi går Sofie...
-Mm
Vi gick ut igen, det var inte lika mycket folk här ute, men det spöregnade, så det förklarar saken.
Vi sprang över gatan, där fanns ett stort träd, det skyddade iallafall lite grann mot regnet.
Mitt hår var genomblött, eller egentligen är hela jag genomblöt...
Ulrik var ganska mycket längre än mig.. Det hade jag aldrig tänkt på, och jag som tycker jag tänker alldeles för mycket, typ minsta lilla detalj...
-Fy vad kallt det är...
-Jasså, sa Ulrik och la armen om mig.
-Vi tar en buss va? Jag går då fan inte i det här regnet, haha. sa Ulrik
-Aa snart, det var ganska mysigt här...
Ulrik kollade ner på mig och log.
Han gav mig enlång kyss.
Hur mysigt kan det bli, i regnet, med Ulrik, bara Ulrik.
Det var den bästa kyssen i mitt liv, eller kanske den första av Ulrik, eller den andra eller... äh jag vet inte, alla med Ulrik var oslagbara.
Ulrik tog min hand och vi började gå till busshållplatsen, man såg den från trädet, kanske 50 meter bort, då det var ju inte långt. Vi sprang hela vägen för att inte bli så blöta.
Det fanns en busslista där, men det var massa klotter på den så man såg inte så bra, men såg att det gick en buss om fem minuter åt mitt håll.
Om inte David och Malin kommit hem skulle vi få hela huset för oss själva....
----------------------------------------------------------------------------------------
Tycks? Kommentera om ni kommer på nåt till nästa kapitel.. :)
Inspiration! =D
Tjo!:)
Fick inspiration av en kommentar, vet ju inte vem det var eftersom den var anonym, men lägger nog upp kapitlet ikväll om jag har tid, har prov imorn och på Torsdag så måste plugga...
rubrik.
Folk har kommenterat att det dröjer osv osv men har haft svårt att komma på + att jag har haft fullt upp med skolan, men håller på att skriva nytt kapitel nu, fick lite tips idag. Ville bara säga att jag tyckte det var fegt att alla dumma kommentarerna alltid är anonyma... fegisar;) men k-bry. för er som ens bryr sig = ingen, så kommer kapitl 3 del 2/2 upp ikväll.
Kapitel 3 (del 2/2)
Först vill jag bara säga förlåt för att det har dröjt jättelänge, men hade lust att föröska komma på ett nytt kapitel nu (det blir nog inte så bra eftersom jag bara kommer på direkt nu, annars brukar jag försöka tänka innan/skriva ner vad det ska handla om!) Men jag gör mitt bästa, Lyssnar på Ulrik samtidigt, brukar hjälpa! :)
----------------------------------------------------------------------------------------
Jag visste inte om det skulle bli signering eller inte efteråt, men jag visste att jag inte kunde träffa Ulrik efter konserten, vad skulle jag säga till Lovisa?
Jag antar att Ulrik inte vill att hon ska följa och jag kan ju inte bara lämna henne typ...
Konserten var strax över.
Ulrik sa i micen att det skulle bli signering efteråt, LÄSTE HAN MINA TANKAR ELLER!?
Lovisa blev jätteglad. Jag var också glad, men samtidigt ledsen, jag skulle säkert aldrig träffa Ulrik igen när jag kommer hem till Stockholm...
Ulrik spelade en sista låt, det var Boys Don't Cry, fast han gjorde om den. Med mycket munspel och lite sång, det var mysigt. Jag kollade bak och såg att alla stod och filmade och tog kort.
När det var dags för signering sprang alla som tokar och ställde sig i kö. Ulrik satt längst fram och skrev autografer till alla, han måste verkligen få skrivkramp!
Till min förvåning var det faktiskt 2 eller tre killar som var där och ville ha autografer, gulligt. Jag förstår inte själv varför jag tycker det är gulligt när killar vågar visa att dom gillar honom, det bara var så.
Jag och Lovisa stod längst bak, men det spelade ingen roll tycker jag. Lovisa pratade med en massa andra munthers, det verkade som att hon kände varenda en av dem, mer eller mindre. Till slut var det vår tur. Han skrev sin autograf på Lovisas tröja, men jag ville bara ha på armen. Han tog tag i min arm, han var varm.
Han skrev sin autograf med ett litet hjärta i slutet, Lovisa hade visat bilder på folk som fått autografer med hjärtan i slutet förut, men inte utan att dom bett om det. Han log mot mig, lika sött varje gång! Han stannade och pratade med oss en stund efter att dom flesta hade gått.
-Får jag prata med dig lite Ulrik? Jag sa Ulrik extra tydligt, så att Lovisa skulle förstå att jag ville prata med honom själv.
-Självklart, sa Ulrik och gick iväg en bit. Jag följde med.
Jag såg hur Lovisa tog upp mobilen, hon spelade nog Angry Birds, hon älskade det.
-Jag tror inte jag kan stanna Ulrik, jag vet inte vad jag ska säga till Lovisa, jag kan inte bara lämna henne...
Ulrik såg lite smått ledsen ut.
-Det är lugnt, men vi kan ju ses nån dag? Men då behöver jag ditt nummer så kan jag ringa dig sen? sa Ulrik. Jag blev helt varm inot mig, han ville träffa mig igen!
-Ja, absolut, sa jag och gav honom mitt nummer. Han la in det på sin mobil.
Vi gick tillbaka till Lovisa hand i hand. Hon var helt inne i Angry Birds så hon märkte inte ens att vi var tillbaka.
-Ska vi fara eller? sa jag till Lovisa och småskrattade.
Jag släppte Ulriks hand.
Lovisa kollade upp.
-Oj, såg inte att ni var tillbaka.. men aa tåget går snart så det är nog bäst.
Jag gav Ulrik en kram innan vi gick.
Vi gick ut genom dörren, det var en glasdörr så man kunde fortfarande se in. Jag kollade bak och han stod fortfarande och kollade på oss.
-Vad sa du till Ulrik egentligen? frågade Lovisa nyfiket.
-Spelar det nån roll? svarade jag innan jag upptäckt hur drygt det lät.
-Men kom igen, jag måste få veta! Vi är bästisar, berätta! Gillar du han? BERÄTTA FÖR MIG VAd DU SA BARA! Hon låt som en desperat ko eller nånting sånt.
-Du ska alltid vara så jävla svartsvjuk, jag sa nånting som inte handlar om dig eller angår dig, mer behöver du inte veta! Jag började bli irriterad, Lovisa kunde vara så jävla jobbig ibland. Åååh!
Lovisa surade resten av vägen.
Vi behövde inte vänta länge på tåget den här gången heller. Det var inte så mycket folk, skönt.
Lovisa fortsatte att sura hela tågresan. Vi gick av tåget, det var kolsvart ute.
-Hejdå, sa jag.
Lovisa svarade inte utan gick bara hemmåt, hon hade nog tänkt sura ett bra tag...
Jag gick hem, dörren var låst. Jag tog nyckeln som låg under förrmattan upp och gick in.
Till min förvåning stod det en tjej jag inte kände igen i köket. Hon var i min ålder, kanske nåt år äldre.
-Hej, du är Sofie, right? Jag är Malin, Davids tjej, sa tjejen.
Sen när skaffade David en tjej!? Helt otroligt att nån ville ha honom.
-Ah, hej. Jag visste inte att David hade en flickvän... sa jag
Hon skrattade lite.
-Okej.. David har pratat en hel del om dig faktiskt, hon log när hon sa det. Hon var trevlig.
-haha, otroligt... vars är tönten ens? sa jag och småskrattade, jag skämdes lite för att jag kallade min bror tönt till hans flickvän, men hon verkade då inte ta illa upp. Tur.
-Han är i duschen.
-Jaha.
Jag började gå mot mitt rum.
-Är det okej om jag följer med dig? Har inget att göra medans han duschar så... Hon log lite osäkert.
-Aa, absolut.
Vi gick in på mitt rum, jag satte mig på sängen och slog på datorn.
-Så... vars har du varit då?
-Ehm, jag har varit med Ulrik Munther, eller.. eh, på en av hans konserter, i Göteborg.
-Jaha, gillar du honom eller?
-Mjaa.. eller jag är väl inte precis ett fan av honom, men han är ganska bra.
-Varför for du dit då om du inte är ett fan av han? haha.
-Ne men asså min kompis, eller ja vi bråkar typ men iallafall, hon bad mig typ vara med i nån tävling åsså vann jag så då var jag väl typ tvungen att fara, men jag är glad att jag for.
Jag var mer än glad att jag for egentligen, det var ju helt underbart!
-Jaha, vad bråkar du och sin kompis om?
-Jag vill helst inte prata om det...
-Okej, det är lugnt. Om det är nåt kan du alltid prata med mig, bara så du vet.
Hon gav mig sitt nummer och jag gav mitt till henne. Kan inte fatta att David skaffat en brud, och ännu konstigare var det att hon var riktigt snäll.
David ryckte upp dörren, han hade bara handuken på sig...
-Ah, ser att du har träffat mongot, kom så att hon inte smittar dig, sa han.
Gud vad töntig han var!
-Hon är faktiskt inte så farlig, sa hon till David medans hon ställde sig upp.
-Ses, sa hon till mig.
-Hejdå.
Nu var jag själv, det var ganska skönt ändå.
Jag loggade in på facebook.
Jag gick in på Ulriks sida, han hade en ny profilbild. Han hade världens gulligaste mössa, eller vad man då ska kalla det. Den täckte hela ansiktet och såg ut som en panda, hur gullig får man bli!?
''Love my life sometimes!'' stod det under bilden...
''Världens gulligaste. ♥'' kommenterade jag. och så likeade jag bilden.
Efter kanske en minut hade jag fått en vänförfrågan. Jag blev stel i hela kroppen, kunde det vara från Ulrik?
Jag klickade upp vänförfrågan med darrande hand.
''Ulrik Munther wants to be your friend''
Jag blev helt varm i hela kroppen.
Jag accepterade direkt.
Jag gick en kollade på hans sida, han hade massa urgulliga bilder!
Undra vad hans fans skulle göra för att bli vän med han på facebook...
Jag vågade inte skriva något till honom, men det gjorde inget för efter nån minut skrev han till mig.
''Tjoo! <3'' stod det.
Han hade skrivit ett hjärta... Jag log för mig själv.
''Tjenare! vad händer? ;)''
''Nja inget speciellt, tänker på dig... :$''
Naw vad gulligt, han tänkte på mig!
''Naw! tänker på dig också... <3''
''Kan vi ses nån dag? Jag kan säkert komma förbi Stockholm om det är okej? =)''
''Aa självklart, imorn? ;)''
''Sure, har ändå inte planerat nåt för imorn, men måste dra, ses <3''
''Hejdå:)<3''
Jag stängde av datorn. Jag gick ner till köket, jag var hungrig men orkade inte göra mat så jag gjorde mackor och ett glas oboy, jag tog upp det på mitt rum.
Jag åt upp och la mig på sängen. Jag tänkte, länge, på Ulrik. Jag längtade tills imorn, det skulle säkert bli jättekul! Men... jag vill inte bli kär i nån som bor så långt bort, men det lär bli svårt...
--------------------------------------------------------------------------------------
Det här kapitlet kanske blev lite kort, men tror jag har fått tillbaka inspirationen lite grann, så ska bättra mig nu! :D Men behöver hjälp med en sak, har tänkt att dom ska fara och göra nåt på dagen när han kommer, men jag kommer inte på vad dom ska göra, kommentera om du kommer på nåt!:)
Svårt!...
Hej igen,..
Vet ju att jag inte skrivit något nytt kapitel på några dagar, men kan inte komma på något att skriva!;o Och så har jag inte haft tid senaste dagarna med skolan o så. Men kan inte heller komma på vad hon ska säga till Lovisa när hon ska träffa Ulrik efter konserten..... och så har jag knappt haft några kommentarer och sämsta statestiken i världen typ.... :s kommentera om ni kommer på något! :)
Sorry :/♥
Vet att jag är lite seg med nya kapitel, man får väldgt lite kommentarer och så så man blir liksom inte så sugen på att skriva men ska försöka få upp nästa del av kapitel 3 imorgon efter skolan!... :P
Hjälp? :D
Hejsan! :P
Nån som vill önska nåt som ska hända i novellen? Ska försöka klämma in det nånstans isåfall! :)
Kommentera vad du vill ska hända ;)
Kapitel 3 (del 1/2)
Vi stod och väntade på att dom skulle börja repa, men jag kunde bara tänka på hur Lovisa skulle reagera om hon fick reda på att jag gillade Ulrik, och han HAN gillade MIG han hade ju iallafall skrivit det till mig. Det får bara inte hända, Lovisa får inte veta något, hon skulle aldrig förlåta mig... Varför ska hon vara så svartsjuk? Jag orkar bara itne med henne ibland.
Just då kom Ulrik upp på scenen (och hans band också men dom brydde jag mig inte om!) Han var lika snygg som innan, eller var han ännu snyggare? Jag inbillade mig nog bara.
Han körde först Boys Don't Cry sen Sticks and Stones och sen The Box osv osv tills han kört alla låtarna han skulle sjunga två gånger. Det kändes som att han kollade på mig med dom dära underbara ögonen nästan hela tiden medans han sjöng. Gjorde han verkligen det eller inbillade jag mig bara? Han sjöngjättebra live så mycket bättre än det lät på spotify och youtube och sånt. Nu var han inte bara 'helt okej'' nu var han jättebra! Det tyckte Lovisa också, men det hade ni väl redan förstått? När han var klar hoppade han ner från scenen till oss.
-Var jag bra? frågade Ulrik glatt
-Nej du sög, kan du verkligen inte bättre!? sa jag och försöka låta sur
-hahah, tack så mycket! sa Ulrik, fortarande glad. Han hörde nog att jag inte menade det.
Han gav mig en lång kram, igen.
Jag ville inte att Lovisa skulle börja misstänka nånting så jag viskade i Ulriks öra.
-Krama Lovisa också, hon är typ ditt största fan!
Han förstod hur jag menade och gav henne en lång kram också. Inte lika lång som min, men nästan.
-Jag borde nog gå och byta om till scenkläderna nu..
-Varför det? Du är fin i allt Ulrik, allt. Du behöver inte... sa jag utan att tänka mig för.
Lovisa stod ju faktiskt just bredvid mig, men hon sa inget om det, varken då eller efter, som tur var.
-Tycker du? haha, men jag har väl dom här kläderna då...
Han log igen, skulle jag nånsin kunna vänja mig vid det där léendet!?
Ulrik gick in backstage igen, vi följde inte med. Det var ju snart insläpp och vi ville inte förlora våra platser. Lovisa hade läst nånstans att det blev slutsålt för länge sen det vill säga att det lär bli mycket folk! Jag tycker inte om när det är mycket folk...
Lovisa avbröt mina tankar.
-Var det bara jag som tyckte det såg ut som att Ulrik kollade på dig nästan hela tiden när han sjöng? hon lät ledsen.
Jag kom inte på vad jag skulle svara, jag kunde ju inte säga att han faktiskt gjorde det, jag vet att hon skulle bli arg och ledsen och svartsjuk och allt sånt om jag sa det.
-Hallå, tycker du det? nu lät det som att hon skulle börja gråta... Varför ska hon vara så jobbig!?
-haha, jag märkte då inget, jag tyckte det såg ut som att han kollade på dig nästan hela tiden. fick jag ur mig.
-Tror du verkligen att han kollade på mig? Hon lät glad igen, som att hon hoppades på att jag skulle säga ja.
Som tur behövde jag inte svara för det sprang in massor med folk från dörren, dom såg ganska roliga ut faktiskt, haha.
Jag tycker inte om att ljuga, men jag var tvungen..
Ohnej, det här skulle bli proppat!
Alla var helt besatta och det vrar fortfarande en halvtimma kvar tills konserten började.
Jag orkade inte vänta här, jag ville vara med Ulrik nu när jag hade möjlighet att vara med honom!
Lovisa stod och pratade om Ulrik och att vi träffat honom backstage och allt sånt med några Munthers som stod bakom oss.
-Asså Lovisa, är de okej om jag går iväg en stund jag kommer tillbaka innan konserten börjar?
-Ja absolut, jag överlever haha.
-Bra..
Jag gick till hans loge när Lovisa inte kollade. Han satt där vid bordet och såg otroligt uttråkad ut.
-Har du tråkigt Ulirk? frågade jag
Ulrik sken upp, han hade nog inte sett att jag kom.
-Inte nu när du är här, sa Ulrik med ett stor leénde på läpparna.
Naw vad gulligt sagt!
-Du vet att jag gillar dig va? Sa ulrik.
-Jag gillar dig också Ulrik, mycket.
-Sofie, jag gillar dig, väldigt mycket. Mer än bara som en vän...
Nu ställde sig Ulrik upp, jag började bli lite nervös, även om jag aldrig brukade vara det.
Hon gick fram mot mig och kramade mig igen, jag älskar verkligen hans kramar, han luktar så otroligt gott! Ulrik släppte mig för ett ögonblick. Han lutade sig bak lite, men han stod ändå väldigt nära mig. Han såg väldigt nervös ut. Han kollade ner i golvet och bet sig läppen. Det såg sjuuukt gulligt ut! Han kollade på mig igen. Han böjde sig fram långsamt och kysste mig, och jag besvarade den. Hans varma läppar var underbara mot mina. Det var den bästa kyssen i hela mitt liv, helt klart!
Ulrik var bra på att kyssas, SÄG NÅT HAN INTE ÄR BRA PÅ!? Det kändes som att det varade jättelänge men egentligen var det kanske två minuter. Hon log mot mig så där gulligt efteråt, jag log mot honom också. Det finns en masas tjejer som skulle göra vafan som helst för att få kyssa Ulrik jag behövde bara ja...vara, typ.. det var konstigt, men bra.
-Vad ska jag säga till Lovisa efter konserten då, om jag ska träffa dig?
-Hmm... jag har en idé! Säg att du ska träffa mig? :D
-haha, nej men asså det är mer kompicerat än så.. Lovisa är helt besatt av dig och hon blir svartsjuk för ingenting, hon skulle aldrig förlåta mig om hon förstod att det var nåt på G, med vem det än var! Hon låter mej knappt ha en pojkvän även om hon inte ens skulle känna honom eller nåt! Hon höll på att börja gråta för att hon såg att du kollade på mig på repet.
-Aha... förstår, får försöka att inte kolla på dig lika mycket på konserten då, men det blir nog svårt.
Asså han säger bara fööör gulliga saker!
Mitt i allt knackade det på dörren och en röst pratade till Ulrik utanför dörren.
-Ulrik du ska på scen om 3 minuter är du klar?
-Klart jag är, sa Ulrik som svar.
Åååh var det redan dags för konserten?
-Jag borde nog gå innan Lovisa blir vansinnig... Jag började gå mot dörren.
-Tänker du bara lämna mig utan att jag får säga hejdå?
Jag kollade bak han stod där med världens gulligaste hundögon. Oemotståndligt.
Jag gick tillbaka och kysste honom och gav honom en kram. Jag sa hejdå i hans öra. Han sa hejdå lite ledsamt men jag kunde inte stanna längre så jag gick. När jag kommit ut ur hans loge sprang jag tillbaka till Lovisa med världens största léende på läpparna. Jag försökte att inte se allt för glad ut när jag kom tillbaka till Lovisa.
-VARS HAR DU VARIT!? Lovisa lät nästan orolig, är hon min mamma eller? ^^
Jag visste inte vad jug skulle svara... Jag kunde ju inte svara att jag varit med Ulrik, att vi kysstes två gånger och att jag typ är kär i han?
-Hallå? svara då!
-Jag var bara ute och tog lite luft och gick en sväng, du vet att jag inte gillar när det är mycket folk...
Lovisa svarade inte, hon hade bestämt sig för att vara sur istället, så töntig hon är!
Ulrik kom upp på scenen och alla började skrika som besatta. Där stod han, han som kysste mig för några minuter sedan, det kändes fortfarande konstigt.Jag var bara en helt vanlig tjej från Stockholm och han var den killen alla tjejer ville ha, från Göteborg.
-JAG ÄLSKAR DIG ULRIK!!! skrek en av tjejerna bakom oss.
Ulrik höll precis på att prata då, så dom avbröt honom kan man säga. idioter.
-Ehm vars var jag, juste, sa Ulrik. Det märktes att han inte ville svara som han gjort ibland till fans.
Jag tror han kollade extra mycket på mig under konserten också, men inte lika mycket som förra gången. Jag såg på honom att han verkligen försökte att inte kolla på mig...
-Ropa ''jag älskar dig'' till Ulrik, han kanske svarar! sa jag till Lovisa bara för att jag visste att hon inte skulle våga.
-Aldrig, det skulle jag aldrig nånsin våga, gör det själv om du törs! sa hon utmanande.
-Sure!;) svarade jag, han hade precis kört klart Heros In Defeat så jag passade på nu.
-JAG ÄLSKAR DIG ULRIK!! jag skrek så högt jag kunde.
Ulrik kollade på mig, han måste ha tyckt att jag var en idiot, jag hade ju sagt att jag inte var ett fan av honom och att jag vara var med i tävlingen för Lovisas skull, egentligen.
-Jag älskar dig också! sa han
Jag blev glad över att han svarade, men han kan väl inte ha menat det?..
Han skulle precis sjunga sista låten, det var Alburn Road, Lovisa älskade den låten, faktiskt jag också, helt klart en av hans bästa låtar. Han kollade på mig nästan hela tiden under låten...
Tänk att han sa att han gillar mig mer än som en vän, ofattbart. helt ofattbart, vi kände ju knappt varandra... han förtjänar bättre än mig iallafall!
------------------------------------------------------------------------------------------------
Blev inte så nöjd med det här kapitlet, som ni nog förstår... men ska försöka bli bättre!
Nytt kapitel?
Vill ni ha ett nytt kapitel?
Vare sig ni vill elelr inte får ni det ändå! :D ska börja skriva det nu, men förmodligen blir det som kapiel 2 (del 1 och del 2)
Info.. eller nåt?xd
Kapitel tre kommer förmodligen upp imorgon, eller inatt vi får se, har INGEN aning om vad jag ska skriva än men det kommer jag nog på :D Så vet inte heller om det blir i flera delar eller bara en, det får vi se då... taggade? :D
Kapitel 2 (del 2/2)
Först vill jag bara tacka för dom fina kommentarerna, igen :)) men fattar inte hur nån kan tycka den här novellen är bra xd den blir bättre sen det kan jag lova! :)♥
----------------------------------------------------------------------------------------
Vi var till slut framme i Göteborg, skönt att komma av tåget. Som sagt, hatar att åka tåg. Känns ibland som det är mer jag inte tycker om än som jag tycker om...
-Ehm Lovisa, jag glömde liksom kolla VARS i Göteborg vi ska...
-Hahah! Tur att jag gjorde det då, följ mig!;)
Tur att Lovisa följer med mig! Haha annars hade jag varit i Göteborg och it vetat vars jag skulle, skulle jag gått o knackat dörr då eller? Känna ju inte sådära jättekul
Det var hyfsat nära, kanske en kvart att gå. När vi kom in var det en stor lokal med lagom stor scen.
-Nudå? Vars ska vi?
-Sofie, jag vet inte allt, bara nästan haha, sa Lovisa
Vi behövde bara stå där några minuter och sen hörde vi dörren öppnas bakom oss, samma dörr som vi gått in egenom för några minuter sen gick nu självaste Ulrik Munther genom!
Han kom in med sin gitarrväska på ryggen och den grå-bruna gubbkepsen på huvudet, som vanligt.
Han var ÄNNU nsyggasre på riktigt, då fattar ni att han var förbannat jävla snygg, asså det går inte att beskriva. Han måste helt klart vara den snyggaste kille jag sett, nånsin.
Han hade på sin mörkblåa jeans och en rutig skjorta, snyggt var det också. Han klädstil var annorlunda, jag gillade det. Lovisa blev helt stum.
-Hallå hallå, sa Ulrik
Han log, jag trodde jag skulle falla ihop, hans leénde, det dödar verkligen! Det förklarar varför han heter Munther!
-Hejhej! svarade jag glatt
-Du är Sofie va? sa Ulrik.
-Yes, och det här är Lovisa, svarade jag
-Hej Lovisa, sa Ulrik och räckte fram handen mot henne.
-H..hej, stammade hon fram. Dom skakade hand
Lovisa höll nog på att dö av lycka vid det här laget!
-Jag kan visa vägen, följ mig bara, sa Ulrik lite nervöst
Vi gjorde som han sa, han var så vacker... till och med bakifrån! Lovisa var fortfarande tyst, hon var väldigt blyg och hon var nog jätterädd för att göra bort sig, jag tyckte synd om henne.
Vi gick in genom en dörr där det stod ''OBS LARMAD'' på, Ulrik låste upp den och lät oss gå in först. Han stängde dörren och låste den igen. Vi gick vidare i en grå korridor, ingen färg alls. Tråkig.
Sen kom vi till ytterliggare en dör, men det var varken låst eller larmad. Det var Ulriks loge, den såg ut i princip som en helt vanligt loge. Det fanns ett bord med 4 stolar, så jag satte mig ned på en av dom, Lovisa satte sig bredvid mig och Ulrik mitt emot. Jag såg honom i ögonen, han hade helt underbara ögon. FANNS DET NÅGOT MED HONOM SOM INTE VAR FINT!? Det fanns fika och kaffe på bordet, Ulrik hällde upp kaffe till sig själv i en mugg och tog en kaka.
Jag tog och en kaka och Lovisa också, efter jag hade gjort det såklart. Jag känner ju henne, hon hade aldrig gjort det om jag inte gjorde det - det hade varit pinsamt och hon bara mååste göra det om jag gjorde det -annars hade det varit pinsamt. Jag förstår mig inte riktigt på dom som är så blyga, vad kan hända liksom? Men jag ska nog inte säga så mycket, jag är ju inte blyg, och det var jag grymt glad för.
-Hallå, vem sa att ni fick ta kakor!? sa Ulrik argt
-HAHAHA! skrattade jag bara
-Men seriöst, sa jag att ni fick ta kakor eller!? Ulrik lät ännu argare nu
-Men vafan, förlåt då ^^ sa jag
Jag såg i ögonvrån hur Lovisa blev knallröd i ansiktet
-Hahahah! jag skoja ju bara;) Självklart får ni ta kakor, jag ville bara kolla hur blyga ni var. Ulrik log igen, HAN MÅSTE VERKLIGEN SLUTA MED DET! hade jag stått upp nu kan jag svära på att jag hade ramlat ihop.
Lovisa blev ännu rödare i ansiktet eftersom att hon förstod att han hade sett att hon skämdes.
Jag och Ulrik började skratta åt att han just låtsades vara jättedryg.
Jag och Ulrik snackade om allt mellan himmel och jord, han var verkligen jätte trevlig, och bra humor det hade han också! Lovisa sa fortfarande inte så mycket, hon borde ju passa på! Det är ju hennes IDOL... Hon sa nåt ord ibland men det var klart mest jag och Ulrik som pratade.
Efter en stund började Ulrik leka fjortis och jag tror aldrig jag skrattat så mycket i mitt liv! haha han var så gullig när han gjorde så! :') Och alla miner han gjorde ofta, dom var också sjukt gulliga SÄG NÅN GÅNG HAN INTE ÄR GULLIG!?
Ulriks band hade just kommit, dom kom in och sa hej sen var dom borta lika fort, dom hade gått till sin loge. Den låg just bredvid Ulriks loge.
Kan faktiskt inte fatta att jag sitter och pratar med Ulrik Munther just nu, och det konstiga var att.. det kändes helt naturligt, inte nervöst alls
-Du är så fin.. sa jag, jag tänkte på vad jag sa det bara slank ut mig!
Jag såg hur Ulrik rodnade, han kollade ner i bordet
-Haha tack, du är också fin, sa Ulrik. Han lät riktigt nervös den här gången
-Vänta lite, sa jag det där högt HAHAHA sa jag för att få bort den spända känslan, jag ville itne att hans kulle skämmas.
Sen började vi skratta. Man kunde verkligen vara sig själv med Ulrik. Han var helt underbar.
Och hans skratt, asså OMG hans hesa skratt slår alla rekord!
-Asså jag måste typ repa nu strax.. men vi kanske kan träffas igen efter konserten? sa Ulrik
-Ja absolut, det vore toppen!
-Hinner vi ta en bild med dig innan? frågade jag
-Självklart! han log sådär underbart igen, DET DÖDAR MIG VERKIGEN!
Först tog vi en bild på bara han och mig sen en alla tre och en på han och Lovisa, bilderna blev verkligen superfina! Men på bilden med bara Ulrik och Lovisa ser hon så fimla liten ut i jämfört med bilden på mig och Ulrik, inte för att vara taskig alltså. Men hon var ju trots allt inte ens 13 än, jag fyllde ju 15 förra veckan... Lovisa såg lite översminkad ut, det gjorde hon ganska ofta, hon umgås mest med folk som är äldre än henne, så hon kanske inbillar sig att hon är äldre än vad hon är, eller hur man då ska säga... Hon passar absolut bäst utan smink!
Vi fick varsin autograf på armen och på varsin papperlapp. Han skrev något i hörnet på min papperslapp, jag såg inte vad det var, jag tänkte kolla det sen, men jag ville inte visa det för Lovisa. Jag vill inte att hon ska bli ledsen... Vi fick varsin kram och Ulrik viskade nåt i mitt öra, men jag kunde inte höra vad, sen gick han han och snacka med dom i sitt band. Vi gick och tog plats längst fram. Lovisa kunde äntligen prata igen.
-GUD DET DÄR VAR DET PINSAMMASTE OCH BÄSTA JAG VARIT MED OM I MITT LIV!
-Hahah, vad är det som är så pinsamt med att träffa Ulrik? han är ju bara en helt vanlig schysst kille men en uppskattad talang och oslagbart utseénde, sa jag
-Jag vet men jag kan inte hjälpa det! Du vet hur blyg jag är.
Jag skyllde på att jag behövde gå på toa, jag var bara tvungen att kolla vad som stod på lappen, jag kunde inte tänka på något annat.
Jag hittade ingen toalett så jag gick in på toan i Ulriks loge, det gör väl inget om jag lånar den antar jag. Jag tog upp lappen från fickan och väcklade upp den det stod ''Du är verkligen annorlunda... du verkar intressant och jag vill lära känna dig.♥ Du får mitt nummer, ge det inte till nån är du snäll;)'' Hans nummer stod där under. OMG, Ulrik ville lära känna mig! och det går inte att beskriva hur mycket jag ville lära känna honom! Jag la in numret på mobilen. Tänk att jag har självaste Ulrik Munthers telefonnummer på mobilen!?
Ifall att Lovisa väntade utanför så spolade jag i toan och låtsades tvätta händerna, för säkerhets skull. Jag låste upp och möttes av Ulriks blick.
Hej Ulrik! sa jag och log
Hej Sofie, sa han och log tillbaka
Han gav mig en lång kram. Han luktade underbart gott!
-Kom hit efter konserten, snälla? sa Ulrik, nu såg han ganska allvarlig ut.
-Självklart sötis;) sa jag och pussade honom på kinden, jag väntide inte på ett svar, jag bara gick iväg till Lovisa igen.
Men jag hann se att han blev lite röd i ansiktet och jag kände att han kollade på mig när jag gick iväg.
Det här var bland dom bästa dagarna i mitt liv, Ulrik verkade faktiskt lite intresserad, men det kan han väl ändå inte vara? Jag menar, han har tuuusentals fans som skulle göra vad som helst för att få honom, vad är det som är speciellt med mig?
Jag gick till Lovisa igen. Jag kunde inte koncentrera på nåt annat än Ulrik just nu!
Men jag kan bara inte berätta något för Lovisa. Hon skulle bli förkrossad! oh gash, hur ska jag kunna träffa Ulrik utan att hon får reda på nånting? Hon skulle aldrig förlåta mig, hon är jättekänslig och jag vill verkligen inte såra henne...
---------------------------------------------------------------------------------------
Det var kapiel 2 del 2/2, vad tycker ni? kommentera så här ni en kaka :3 nej men blir jätteglad av kommentarer, man blir taggad att skriva då, och då får ni nya kapitel fortare! :)♥ Ha de Munthert!
Kapitel 2 (del 1/2)
Jag vaknade kring 11 dagen därpå, jag var jättetrött, är ingen morgonmänniska precis!
Men jag gick upp ändå, Lovisa skulle ju komma kring 12. Jag gick direkt till duschen, ingen var hemma. Mamma var på jobbet och David sov, eller så var han borta, man hörde iallafall ingen musik från källaren.
Jag duschade varmt och länge, jag tvättade av sminket från igår, jag såg ut som ett monster. Jag hade ju glömt att tvätta bort det igår så jag var helt svart runt ögonen, det passade ju bra till mitt trollhår! Jag gick till mitt rum igen och borstade ner mitt bruna hår, såg ut som värsta knullrufset ju! Jag plattade håret också, mitt hår var egentligen väldigt lockigt, men jag hatade det!
När jag hade plattat håret blev det lite längre, så det räckte precis till nedanför brösten.
Igår hade jag fått en helkropps-spegel av mamma, men jag hade inte orkat sätta upp den så den stod bara lutad mot väggen, men jag använde den ändå. jag satte mig på knä och började sminka mig.
Jag ville inte se översminkad ut så jag tog ett tunt lager foundation och mascara. Det fick duga.
Nu var det bara ett problem kvar, VAD I HELVETE SKULLE JAG HA PÅ MIG!? Det hade jag inte ens tänkt på... Man vill ju inte så typ jätteuppklädd ut men ändå inte som nått katten spytt upp!
Jag slängde ut alla kläder från den vita garderoben, okej den var inte så vit längre, mest massa klotter... (den lilla del av kläderna som inte redan låg på golvet alltså)
Åååh, det var jättesvårt att välja, Lovisa fick hjälpa mig! Hon hade gjort det förut och hon var riktigt bra på det, vad skulle jag göra utan henne? Klockan var 11.53 så hon borde vara här när som helst. Precis när jag tänkte på det fick jag ett sms, det stod Lovisa på skärmen. Jag klickade upp smset och det stod ''Hej gumman! Är på väg nu, strax framme. Jag saknar dig! :)<3'' Jag visste först inte vad jag skulle skriva men jag svarade iallafall ''Hejsan sötis! Undrade precis när du skulle komma, du måste hjälpa mig att välja kläder... igen. Saknar dig också!:)<3'' Jag hade bara underkläder på mig, men jag brydde mig inte, det var ju bara Lovisa som skulle komma. Det tog bara några sekunder innan svaret kom. ''Absolut! lika roligt varje gång!:)'' Jag orkade inte svara. Jag tog på mig ett par örhängen jag fått av Lovisa när jag fyllde 14, alltså snart ett år sedan. Det var silver ringar, inte för stora, inte för små. Jag gick på toaletten för att borsta tänderna när jag hörde ytterdörren öppnas.
-Hej, hörde jag Lovisa ropa från hallen.
Jag spottade ut tandkrämen ur munnen ner i handfatet och ropade tillbaka.
-Jag är här uppe, på toan.
Jag hörde att hon gick upp för trappen. Jag öppnade toadörren för att gå tillbaka till mitt rum. Lovisa skrämde mig direkt jag öppnade dörren, det var tur att ingen var hemma, annars hade dom nog blivit döva så högt som jag skrek!
-Jag ska döda dig Lovisa! sa jag medans jag började jaga henne. Hon sprang in på mitt rum och vi båda slänge oss på golvet och började skratta. Det gjorde inte ont eftersom det var kläder över hela golvet.
-Behöver du städa kanske, haha!, ver det första Lovisa sa när hon kom in i mitt rum.
-Ja verkligen, hahah men du vet att jag hatar det...
Lovisa svarade inte, hon hade redan fullt upp med att rota bland alla kläder, själv hade hon på sig jeans med hög midja och en blommig tröja. Jag satte mig på sängen, eftersom jag inte hade något att göra just nu så passade jag på att bädda sängen så det såg lite mindre stökigt ut iallafall, jag la på mitt chockrosa överkast. Jag gillar rosa :D
Hon visade upp lite olika kläder jag skulle välja mellan vi valde bort några tillsammans sen var det två olika outfits jag skulle välja mellan, det var jättesvårt! Men jag valde tillslut ett par ''sönder'' stuprörsjeans, en blå USA tröja med dragkedja på baksidan och ett rosa linne att ha under.
Jag tog på mig kläderna och speglade mig, det såg ganska bra ut, faktiskt. Jag brukar aldrig känna mig snygg, men nu kände jag mig helt okej faktiskt. Lovisa hade inte sminkat sig så hon lånade lite smink av mig. Hon fick sminka sig medans jag åt frukost. Jag åt två mackor med skinka och ett glas oboy. När jag kom upp igen var Lovisa klar och hon satt på golvet med sin iPad i handen, hon var inne på Ulrik Munthers fanpage, såklart.
Hon märkte inte att jag kom in hon var för inne i iPaden, Ulrik hade tydligen gjort ett nytt inlägg. Nu hade jag min chans att ge igen. Jag smög upp bakom henne och skrämde henne, hon skrek minst lika högt som jag gjorde!
-Haha nu har du fått din hämnd va?, sa hon låtsas argt
Jag skrattade bara och la mig på sängen. Hon fortsatte att läsa...
-Är det nåt speciellt han har skrivit eller? frågade jag
-Ja! han har skrivit om konserten! sa Lovisa jätteglatt
-Jasså, vad skrev han då? frågade jag, lite ointresserat
Han skrev såhär: ''Ser fram emot ikväll! Ska bli kul att spela i Göteborg igen, det var ett tag sen nu. Och så ska det ju bli kul att få träffa tjejer backstage, lika roligt varje gång! =) will I se you there?''
-Haha, tänk om det varit en kille jag skulle ta med då? sa jag medans jag tog upp min laptop i knät. Jag gick in på facebook och på spotify. Jag satte på lite musik, Bruno Mars. Jag kollade min facebook igen, VA? 23 nya vänförfrågningar, nästan alla var från folk som hette Munther i efternamn. Dom ville nog bara bli vän med mig för att jag skulle träffa Ulrik, så jag dissade alla förfrågningar.
-Men kan vi inte lyssna på Ulrik Munther? han är så mycket bättre än Bruno Mars! klagade Lovisa
-Han är inte bättre... Bruno är jättebra! men vi kan väl lyssna för din skull...
Jag satte på Moments Ago, den var rätt bra.
Det var fortfarande några timmar kvar innan vi skulle gå på tåget mot Göteborg, det tar typ 3 timmar från Stockholm till Göteborg, det skulle bli sjukt tråkigt att åka tåg...
Jag laddade ner en film från piratebay, det var nån film jag blivit tipsad om men jag visste inte vad den handlade om. Den hette Orphan, den var asbra, jag älskar skräckfilmer!:D Men i vissa skräckfilmer är det typ bara MÖRDA MÖRDA MÖRDA, hur kul är det på en skala? Men den här filmen hade en bra handling, en film jag verkligen kan rekomendera. När vi sett klart filmen började vi gå mot tågstationen, som tur är låg den inte så långt bort. Vi behövde bara vänta några minuter innan tåget kom, vi lyssnade på Lovisas MP3 hela vägen till Göteborg, självklart bara Ulrik Munther om och om igen...
Lovisa hade sett honom live några gånger, men jag hade aldrig haft lust att följa henne. Hon hade dock aldrig varit på en riktig konsert, bara typ musikhjälpen och lite sånt.
Jag kunde knappt fatta att vi snart skulle sitta o snacka med sveriges snyggaste kille, han var så jävla snygg asså ååh! Tur att jag inte är blyg. Det kommer bli kul, men Lovisa har nog ännu mer förväntningar än mig skulle jag tro, hon verkade nervös också...
Del 2/2 kommer nog upp ikväll, om ni kommenterar:D (då kommer även Ulrik in i novellen!)
Tack :D
Tack för som snälla kommentarerna, gör verkligen så man bill fortsätta skriva! :D
ju mer ni kommenterar desto fortare får ni nya kapitel.. kommer upp ett nytt kapitel snart! :)
Kapitel 1
Jag satt på min säng och gjorde matteläxan, det var verkligen tråkigt. Jag hatar matte, det kändes som om varje tal tog flera timmar att göra! jag orkade verkligen inte med matte, inte just nu iallafall. Jag hörde mamma ropa från nedervåningen.
-Sofie, maten är klar!
Jag kaste matteboken på sängen, yes nu fick jag en paus från matten!
-Jag kommer, ropade jag tillbaka
Jag ställde mig upp. Mitt rum var verkligen stökigt, perfekt. Nu måste jag städa också, vilket också är dötrist.
Jag gick ner för trappan och mötte mammas blick. Hon såg glad ut, det brukade hon oftast inte göra.
Precis när jag satt mig ner vid matbordet bad mamma mig hämta David. Jag orkade egentligen inte göra det, jag var jättehungrig och mamma hade lagat min favoriträtt, det var en thailändsk kycklinggryta. Mamma hade kommit på receptet själv.
Men jag sa ändå okej, endast för att inte starta bråk, jag och mamma bråkade ofta nu för tiden.
jag öppnade dörren ner till källaren (ja min brors rum låg i källaren) I vanliga fall brukade jag få gå ner och hämta honom, men för en gångs skull hade han inte jättehög musik på, så han skulle nog höra mig iallafall.
-David maten är klar! ropade jag ner för trappen. Jag fick inget svar, men jag visste att han hörde mig. Jag ropade igen.
-MEN KOM DÅ DIN JÄVLA IDIOT!
Jag hörde steg på väg upp så jag gick och satte mig bredvid mamma igen.
-Varför ska du alltid vara så otrevlig mot David? han är ju ändå din storebror, sa mamma lite surt.
-Men han ska ju alltid vara så jävla kaxig!
Mamma svarade inte, hon bara fortsatte sleva up mat på sin tallrik
David kom äntligen upp och satte sig vid matbordet
-Hej mamma, sa han trevligt. Han ignorerade mig totalt, men jag brydde mig inte jag orkade ändå inte prata med honom.
När jag ätit upp gick jag till mitt rum igen. Jag orkade varken städa eller göra klart matten, jag var verkligen inte på humör.
Jag la mig ner på det svarta täcket med min rosa laptop i knät. Jag loggade in på facebook, som vanligt.
Bara nån minut efter att jag loggat in skickade Lovisa ett meddelande.
Lovisa: ''Hejhej!:)'' Jag: ''Hejsan!;)'' Lovisa: ''Asså duvet den dära tävlingen om att få träffa Ulrik Munther backstage på konserten imorn? vinnaren skulle han skriva på sin fanpage idag! kan du kolla vem som vann? Min iPad laggar :s'' Jag: ''Sure! ;P''
Jag har aldrig varit något fan av Ulrik precis, asså hans musik var väl helt okej och han var verkligen DÖSNYGG! Men det finns många som är bättre...
Jag anmälde mig bara till tävlingen för Lovisas skull, hon är ju ändå min bästa vän.Man fick ta med sig en kompis så självklart skulle jag ta med Lovisa.
Jag gick in på Ulriks fanpage det var många inlägg innan jag tillslut hittade rätt.
''HallåHallå! Tänkte presentera vinnaren från tävlingen, och vinnaren är........................................ Sofie Granström! Stort grattis! Vi ses imorgon, det ska bli kul att träffa dig och din kompis. Tack för att ni var med alla andra, lycka till nästa gång! =)''
Helt otroligt! Jag vann, det var 100 tals som varit med, och JAG vann! Lovisa skulle bli överlycklig när jag berättar för henne.
Jag klickade upp våran chatt.
Jag: ''Dö inte av lycka nu men.. DU OCH JAG SKA TRÄFFA ULRIK BACKSTAGE PÅ HANS KONSERT IMORGON! och jag menar det, dampa inte av glädje nu bara.. XD''
Lovisa: ''VA, DU SKOJAR!?!! :D :D :D :D :D Du fattar inte hur glad jag bliiir! det kommer bli bästa dagen i mitt liv!! ååh kan knappt vänta!! :D :D :D :D<3333 Vi kommer ha såååå kul! :D aaaaaaaaah jag dööör :D''
Hon överdrev verkligen, eller för henne kanske det var så kul, vad vet jag jag är ju ingen ''Munther'' som hans fans kallades.
Jag: ''Haha! Tagga ner Lovisa ;) men ska vi säga att du kommer hit kring 12 imorgon så vi kan fixa oss och fara dit tillsammans? :)''
Lovisa: ''Absolut! det kommer bli askul FAN VAD JAG LÄNGTAR! :D du måste ju erkänna att du också tror det kommer bli kul även om du inte är en munther?''
Jag: Ja, det kommer säkert bli kul men vi ses imorn.. :)''
Lovisa: Ja, hejdå! :) <3''
Jag stängde av dotorn och la den på golvet. Jag la mig under täcket, det började bli sent och jag var trött, det skulle verkligen bli kul att träffa Ulrik imorn. Jag hade aldrig sett honom live...
Jag somnade, men det var lika bra, man vill ju inte se trött ut när man ska träffa Sveriges SNYGGASTE kille imorgon!
----------------------------------------------------------------------------------------
Så vad tycker ni? Värd att fortsätta på? :) (vet att det knappt hände nåt i det här kapitlet men den blir bättre!!) Kommentera gärna.. :D
Ulrik Munther novell? :)
Tjoo! :)
Några har ju gjort Ulrik Munther noveller så tänkte ge det ett försök:) första kapitlet kommer nog upp ikväll! ...ska bara komma på hur allt ska börja xd
Vi får väl se om den blir värd att fortsätta på!:)
